Guide · Snö och vind
Snö- och vindlast på solpaneler, från karta till c/c.
Hur tätt fästena ska sitta avgörs av två värden ur kartan och en kedja av faktorer. Här är kedjan steg för steg, med ett räknat exempel och reglerna i Sverige, Tyskland, Spanien och Italien.
Uppdaterad
Två värden ur kartan styr allt
Varje lastberäkning börjar med platsens karakteristiska snölast på mark och referensvindhastighet, som läses av nationella kartor. Resten av kedjan räknar om dem till last på just det här taket: takets lutning, byggnadens höjd, terrängen runt huset och var på taket panelen ligger.
Snön trycker panelen mot taket och drar den nedåt längs takfallet. Vinden suger panelen från taket, mest i hörn och längs kanter.
Från karta till c/c, steg för steg
Läs av snölast och vind för platsen
Snölast på mark (S0 eller sk, kN/m²) och referensvindhastighet (vb, m/s) ur den nationella kartan för byggplatsen.
Räkna hastighetstrycket
Välj terrängtyp och ta byggnadens höjd (för tak: nockens höjd). Det ger det karakteristiska hastighetstrycket qpk på den höjden.
Räkna snön på taket
Multiplicera snölasten på mark med formfaktorn μ för takets lutning och med faktorerna för exponering och termisk påverkan.
Dela in taket i zoner
Zonbredden e = min(b, 2h) ger kantzonen (e/10) och hörnzonen (e/10 × e/4). Varje panel får formfaktorn för den sämsta zon den når in i.
Kombinera till dimensionerande last
Tryck mot taket, lyft från taket och kraft längs taket per m² panel, med partialkoefficienter och lastkombinationer enligt landets regler.
Räkna c/c och antal fästen
Fästets bärförmåga delat med lasten per meter skena ger största c/c för varje zon. Antalet fästen per skena följer av c/c och skenans längd.
Snölast på taket
Sk = μ · Ct · Ce · S0 s⊥ = Sk · cos²α s∥ = Sk · cos α · sin α- Sk – snölast på taket, kN/m² horisontell projektion (BFS 2024:6 4 kap. 28 §).
- S0 – snölast på mark ur Boverkets karta, figur 4:2 (30 §). Kartan gäller upp till 1 500 m över havet.
- μ – formfaktor. För ett tak utan hinder är μ1 = 0,8 upp till 30° lutning, minskar linjärt till 0 vid 60° och är 0 brantare än så (SS-EN 1991-1-3, tabell 5.2). Hindras snön att glida av, t.ex. av snörasskydd, sätts μ1 inte lägre än 0,8.
- Ce – exponeringsfaktor, lägst 1,0 enligt BFS 2024:6 4 kap. 29 §. Ct – termisk koefficient, 1,0 enligt eurokodens rekommendation.
- s⊥ och s∥ – snön per m² panelyta vinkelrätt mot panelen och längs takfallet, när panelen ligger i takets lutning α.
Vindens hastighetstryck
qpk(z) = [1 + 2·kp·Iv(z)] · [kr · ln(z/z0) · c0]² · qb qb = ½ · ρ · vb² w = cpe · qpk- vb – referensvindhastighet ur Boverkets karta, figur 4:3 (BFS 2024:6 4 kap. 35 §). Kartan anger 20–27 m/s.
- ρ = 1,25 kg/m³. kp = 3,0 för byggnader utan dynamisk inverkan, så den första parentesen blir 1 + 6·Iv. Eurokodens grundformel har 1 + 7·Iv; i Sverige gäller föreskriftens värde.
- Iv(z) = 1 / (c0 · ln(z/z0)) är turbulensintensiteten och kr = 0,19 · (z0/0,05)^0,07. c0 = 1,0 när topografin inte behöver beaktas.
- z0 och zmin efter terrängtyp (tabell 4:4): 0 hav och kust 0,003/1 m, I sjöar och slätt 0,01/1 m, II öppet land 0,05/2 m, III förort, by eller skog 0,3/5 m, IV stad 1,0/10 m. Under zmin räknas trycket på zmin.
- cpe – utvändig formfaktor för zonen: cpe,10 för belastade areor från 10 m², cpe,1 för 1 m² och mindre. Ett fäste bär ungefär en kvadratmeter, så Ritwerk räknar fästen med cpe,1.
Zonerna på ett platt tak
| Zon | Var på taket | cpe,10 | cpe,1 |
|---|---|---|---|
| F, hörn | e/4 längs kanten och e/10 in från den | −1,8 | −2,5 |
| G, kant | remsan e/10 längs kanten, mellan hörnen | −1,2 | −2,0 |
| H, mellanzon | från e/10 till e/2 från kanten | −0,7 | −1,2 |
| I, mitt | resten av taket | ±0,2 | ±0,2 |
SS-EN 1991-1-4, avsnitt 7.2, tabell 7.2: platt tak med skarp takfotskant, zonbredd e = min(b, 2h). Sadeltak har egna tabeller (7.4a och 7.4b) med zonerna F–J. Negativt värde = sug.
Från last till fästen
Lasterna kombineras i brottgränstillstånd. I Sverige gäller BFS 2024:6 3 kap. 6 § tabell 3:1: ogynnsam egentyngd γd·1,2·Gk, huvudlasten γd·1,5·Qk och övriga variabla laster γd·1,5·ψ0·Qk. Lastkombination 2 är γd·1,35·Gk utan variabla laster. Partialkoefficienten γd är 0,83, 0,91 eller 1,00 för säkerhetsklass 1, 2 och 3 (3 kap. 2 §).
Lyftet räknas som en kontroll av statisk jämvikt (2 kap. 3 § och 3 kap. 9 §, tabell 3:2), där panelens egentyngd är gynnsam: vindsuget γd·1,5·w minus 0,9 gånger egentyngden vinkelrätt mot taket. Lasten per meter skena är lasten per m² gånger skenans lastbredd. Med två skenor per panel är lastbredden halva panelens mått tvärs skenorna. Största c/c blir fästets bärförmåga delat med lasten per meter, i varje riktning för sig: mot taket, från taket och längs taket.
Räkneexempel: villa med sadeltak, 27°
- Förutsättningar
- nock 6 m, terräng II, vb 25 m/s, S0 2,0 kN/m², säkerhetsklass 2
- Panel
- 1,722 × 1,134 m, 21,5 kg, stående på två skenor (lastbredd 0,861 m)
- Fäste
- pannfäste, lyft 2,0 kN per fäste enligt tillverkarens datablad
- qb = ½ · 1,25 · 25²
- 0,39 kN/m²
- qpk på 6 m höjd, terräng II
- 0,73 kN/m²
- Sk = 0,8 · 1,0 · 1,0 · 2,0
- 1,60 kN/m²
- Snö vinkelrätt mot panelen, 1,60 · cos²27°
- 1,27 kN/m²
- Lyft i hörn- och kantzon, cpe,1 = −2,0: 0,91 · 1,5 · 0,73 · 2,0 − 0,9 · 0,108 · cos 27°
- 1,90 kN/m²
- Lyft i mittzonen, cpe,1 = −1,2
- 1,11 kN/m²
- Största c/c i hörnzonen, 2,0 / (1,90 · 0,861)
- 1,22 m
- Samma hus vid kusten, terräng 0 (qpk 0,98 kN/m²)
- c/c 0,89 m i hörnzonen
Vinden styr i hörn- och kantzonerna. Mitt på taket skulle lyftet ensamt tillåta 2,10 m, men där styr kraften längs taket (1,85 m) och skenans tabell (1,70 m) i stället. Terrängen runt huset betyder lika mycket som vindkartan: samma villa får drygt en fjärdedel kortare c/c i hörnen vid kusten än i öppet land.
Exemplet är räknat med samma funktioner som designern använder. Tillverkarens datablad anger inte om värdet 2,0 kN är karakteristiskt eller dimensionerande, så antalet fästen bekräftas i tillverkarens egen beräkning före beställning.
Så räknar Ritwerk
I steg 5 skriver ni in snölast på mark (kN/m²) och referensvind (m/s) ur Boverkets kartor. Platsens koordinater står bredvid fälten och föreskriften öppnas med en länk. Terrängen väljs som 0–IV, med III som förval. Under Fler lastval finns säkerhetsklass (förval 2), snörasskydd på taket och fästets bärförmåga ur tillverkarens rapport.
Ritwerk tar nockens höjd och husets mått ur 3D-modellen, lägger kantzonen e/10 längs alla takytans kanter och märker varje panel som hörn-, kant- eller mittpanel. När fästets bärförmåga är känd, ur tillverkarens datablad eller inskriven, räknas största c/c per zon mot tryck, lyft, kraft längs taket och skenans tabell, och det minsta värdet gäller. Resultatet sammanfattas på en rad med förutsättningarna, antal fästen per panel och det glesaste c/c som används på någon skena. I artikellistan står c/c per skena: för huset i räkneexemplet högst 1,22 m i hörn- och kantzonen och 1,7 m mitt på taket, där skenans tabell begränsar. Beräkningen står också på en egen sida i rapporten.
Beräkningen är preliminär och följer svenska regler (BFS 2024:6 med Eurokod 1). Ballasten för ställningar på platta tak räknas i tillverkarens verktyg, till exempel NM Planner eller SOLTOP:s systemstatik.
I olika länder
Sverige. BFS 2024:6 gäller sedan 1 juli 2025 och ersatte EKS (BFS 2011:10). Äldre regler fick användas om bygglovsansökan eller anmälan kom in före 1 juli 2026 (BFS 2024:14, övergångsbestämmelserna p. 3). Snökartan figur 4:2 har zonerna 1,0–5,5 kN/m² och bygger på årsmaxima 1961–2020. Boverkets öppna API Klimatlaster ger värden per koordinat (version v2 = BFS 2024:6) som vägledning, och den tryckta föreskriften gäller.
Tyskland. Snö enligt DIN EN 1991-1-3:2010-12 med A1:2015-12 och nationella bilagan NA:2019-04, vind enligt DIN EN 1991-1-4:2010-12 med NA:2010-12. De blir bindande via MVV TB (utgåva 2025/1) och delstaternas byggrätt. Snölastzonerna 1, 1a, 2, 2a och 3 och vindzonerna 1–4 hämtas per kommun ur DIBt:s tabeller, och snölasten på mark räknas ur zonen enligt den nationella bilagan. I kommuner i det nordtyska låglandet som är märkta i tabellen ska byggnader i snözon 1 och 2 också kontrolleras för snö som exceptionell last.
Spanien. CTE DB SE-AE (version april 2009) gäller byggnader som kräver bygglov. Vind: qe = qb·ce·cp med qb = 0,5·δ·vb², δ = 1,25 kg/m³. Zonerna A, B och C har vb 26, 27 och 29 m/s och qb 0,42, 0,45 och 0,52 kN/m², och förenklat får 0,5 kN/m² användas. Platta tak har zonerna F, G, H och I (tabell D.4), och EN 1991-1-4:s tabeller får användas (D.3.6). Snö: qn = μ·sk med μ = 1 upp till 30° lutning, alltså högre än eurokodens 0,8. Madrid har sk 0,6 kN/m² (tabell 3.8).
Italien. NTC 2018 (DM 17 januari 2018) och Circolare n. 7 av 21 januari 2019. Snö: qs = qsk·μi·CE·Ct med zonerna I-Alpina, I-Mediterranea, II och III. Upp till 200 m över havet är qsk 1,50, 1,50, 1,00 och 0,60 kN/m², och över 200 m växer värdet med höjden. μ1 = 0,8 upp till 30°. Vind: vb = vb,0·ca i nio zoner och p = qr·ce·cp·cd. Rom ligger i snözon III och vindzon 3 (Lazio) med vb,0 = 27 m/s.
Källor
- Boverket: BFS 2024:6, föreskrifter och allmänna råd om bärförmåga, stadga och beständighet i byggnader m.m. – kontrollerad 14 november 2026
- Boverket: BFS 2024:14, övergångsbestämmelser (BBR 31) – kontrollerad 14 november 2026
- Boverket: Snölaster (PBL kunskapsbanken) – kontrollerad 14 november 2026
- Boverket: Klimatlaster (öppna data) – kontrollerad 14 november 2026
- Europeiska kommissionen (JRC): EN 1991-1-3 snölast och EN 1991-1-4 vindlast – kontrollerad 14 november 2026
- DIBt: MVV TB 2025/1 – kontrollerad 14 november 2026
- DIBt: Technische Baubestimmungen (tabellerna över snö- och vindzoner per kommun) – kontrollerad 14 november 2026
- Código Técnico de la Edificación: DB SE-AE – kontrollerad 14 november 2026
- BOE: Real Decreto 314/2006 (CTE), konsoliderad text – kontrollerad 14 november 2026
- Gazzetta Ufficiale: DM 17 gennaio 2018, NTC 2018 (S.O. n. 8) – kontrollerad 14 november 2026
- Gazzetta Ufficiale: Circolare 21 gennaio 2019, n. 7 C.S.LL.PP. – kontrollerad 14 november 2026
- Weland Stål: produktdatablad PD5119, pannfäste (version 1 – 241111) – kontrollerad 14 november 2026
Frågor och svar
Frågor och svar
Var hittar jag snölast och vind för en adress i Sverige?
I BFS 2024:6: snölasten på mark i figur 4:2 och referensvinden i figur 4:3. Någon tabell per kommun finns inte längre. Boverkets API Klimatlaster ger värden per koordinat som vägledning. I Ritwerk skriver ni in värdena i steg 5, där platsens koordinater visas bredvid fälten.
Varför behöver panelerna i hörnen fler fästen?
Vindens sug är störst i hörn och längs kanter. På ett platt tak är cpe,1 −2,5 i hörnzonen och −1,2 i mellanzonen, alltså dubbelt så stort sug. Zonbredden e = min(b, 2h) avgör hur långt in zonerna når, så ett större hus får bredare kant- och hörnzoner.
Vilken terrängtyp ska jag välja för en villa?
Villaområden, byar och skog är terrängtyp III. Öppet land med enstaka hinder är II, och havet eller kusten mot öppet hav är 0. Valet påverkar mycket: med vb 25 m/s och 6 m höjd blir qpk 0,49 kN/m² i terräng III, 0,73 i terräng II och 0,98 i terräng 0.
Räcker designerns beräkning för att beställa fästen?
Nej. Ritwerk ger en preliminär beräkning enligt BFS 2024:6 och Eurokod 1 och visar antal fästen och c/c per zon. Antalet bekräftas i tillverkarens beräkning före beställning, och ballasten för ställningar på platta tak räknas bara av tillverkaren.
Läs också
- Montage och lastSnö- och vindlast enligt BFS 2024:6: vindzoner, fästen per panel och största c/c per takyta.
- Paneler och underkonstruktion per takytaPanelfält per takyta, i takets lutning, öst–väst eller söderlutat, med system och artikellista.
- Öst–väst eller söder på platta takFler kWp per m² eller fler kWh per kWp – jämförelsen med tal för fyra orter, ballast, gångar och brandskydd.
Prova på ett riktigt tak.
Designern öppnas i webbläsaren, utan konto. Sök fram en adress och rita.