Hoppa till innehållet

Guide · Batteri

Batteriets storlek avgörs av kvällen, inte av taket.

Ett batteri gör nytta när det fylls av solöverskott och töms innan solen kommer tillbaka. Så räknar ni fram storleken ur husets timvärden, ser var nästa kWh slutar ge mycket och vad styrning mot timpris ändrar.

Uppdaterad

Egenanvändning och självförsörjning

Egenanvändning är den andel av solproduktionen som används i huset, direkt eller via batteriet. Självförsörjning är den andel av husets förbrukning som täcks av solel. Samma kilowattimmar ger två olika procenttal, eftersom de delas med olika saker.

Ett batteri höjer båda genom att flytta överskott från mitt på dagen till kvällen och natten. Värdet ligger i skillnaden mellan priset för köpt el och ersättningen för såld el, minus batteriets förluster.

Räkneexempel: två procenttal ur samma kWh

Solproduktion
9 000 kWh per år
Husets förbrukning
15 000 kWh per år
Solel som används i huset
3 600 kWh
Egenanvändning
3 600 / 9 000 = 40 %
Självförsörjning
3 600 / 15 000 = 24 %

Flyttar ett batteri 1 800 kWh till kvällen används 5 400 kWh solel i huset: egenanvändningen blir 60 % och självförsörjningen 36 %.

Börja med timvärden

Årsförbrukningen säger lite om batteriet. Det som avgör är när förbrukningen ligger: ett hus med elbil som laddas på natten och ett med värmepump som går dygnet runt har olika kvällar. Mätvärden per timme från elnätsföretaget för det senaste året visar det direkt. Saknas de får en schablonprofil räcka, med större osäkerhet.

Produktionen räknas för taket timme för timme, med panelernas riktning och lutning. Ställ de två serierna mot varandra: överskottet mitt på dagen är vad batteriet kan laddas med, underskottet på kvällen och natten är vad det kan leverera till.

Vad en kilowattimme ur batteriet är värd

Värde per kWh = köppris − säljpris / η
  • Köppris: vad en köpt kWh kostar med allt inräknat, alltså elhandel, nätavgift, skatter och moms.
  • Säljpris: ersättningen för en såld kWh. Den uteblir för det överskott som i stället laddar batteriet.
  • η: batteriets verkningsgrad tur och retur. För att leverera 1 kWh behövs 1/η kWh överskott.
  • Nyttbar kapacitet = nominell kapacitet × urladdningsdjup. Ett batteri på 10 kWh med 90 % urladdningsdjup lagrar högst 9 kWh per cykel.

Räkneexempel: en solig vårdag

Antaganden
92 % verkningsgrad tur och retur, 90 % urladdningsdjup
Förbrukning kl. 17–07
7,0 kWh
Solöverskott mitt på dagen
12 kWh
Batteri 5 kWh (4,5 kWh nyttbart)
levererar cirka 4,3 kWh, resten av kvällen köps
Batteri 10 kWh (9,0 kWh nyttbart)
levererar 7,0 kWh, hela kvällen och natten
Batteri 15 kWh (13,5 kWh nyttbart)
levererar 7,0 kWh, drygt 6 kWh står oanvända

Den här dagen gör kapacitet över cirka 7,3 kWh nyttbart ingen nytta. En vinterdag med 1 kWh överskott fyller bara en liten del av det minsta batteriet. Årets nytta är summan av alla dagar, och därför ger varje ny kWh mindre än den förra.

Knäet: där nästa kWh ger mindre

Simulera ett år timme för timme för flera storlekar och räkna vad varje steg tillför i kronor per år. De första kilowattimmarna används nästan varje dag med solöverskott. De sista används bara när både överskottet och kvällsförbrukningen är stora.

Kurvan planar ut, och knäet är där en extra kWh börjar ge klart mindre än de första. Bortom knäet blir återbetalningstiden längre för varje modul, även om egenanvändningen fortsätter att stiga lite.

Säsongen flyttar knäet. I Stockholm ger en panel mot söder knappt en tiondel så mycket i december som i juni enligt PVGIS, i Madrid två tredjedelar. Ett batteri som dimensioneras efter sommarens överskott står därför mer oanvänt i norr än i söder.

Styrning mot timpris

Med timpris kan batteriet göra mer än att flytta egen solel. Det kan ladda från nätet när priset är lågt och leverera när det är högt, och spara solel till de dyraste timmarna i stället för att använda den direkt. En plan för det närmaste dygnet eller två avgör när.

Det ändrar dimensioneringen. Ett batteri som också arbetar mot priset används fler dagar om året, även vintertid när solöverskottet är litet, och knäet kan flytta mot en större storlek. Nyttan kommer ur prisskillnaderna under dygnet och varierar mellan år och elområden. Att ladda från nätet lönar sig bara när det dyra priset är högre än det billiga delat med verkningsgraden.

Reservkraft

Ska batteriet hålla viktiga laster under ett avbrott dimensioneras det också mot effekt och tid: viktig last i kW gånger antal timmar ger kWh. 1,5 kW i 8 timmar kräver 12 kWh nyttbart, plus marginal för att batteriet sällan är fullt när strömmen går.

Reservkraft kräver att växelriktaren har en reservkraftsutgång eller kan arbeta i ö-drift, och att installationen byggs för det med omkopplare eller gateway enligt tillverkarens anvisning. Kontrollera också batteriets och växelriktarens högsta effekt mot de laster som ska starta.

Växelriktaren avgör vilka batterier som går

Ett högspänningsbatteri ska passa växelriktarens batteriingång i spänning och ström, och tillverkaren ska ha godkänt kombinationen. Antalet moduler bestäms av spänningsfönstret: det finns ett minsta och ett största antal som ryms.

Ladd- och urladdningseffekten begränsas av både batteriet och växelriktaren. Ett stort batteri bakom en liten växelriktare töms inte snabbare än växelriktaren tillåter, och en kort vinterkväll med hög last kan då kräva köpt el trots att batteriet har energi kvar.

Så gör ni i Ritwerk

Förbrukningen anges i steg 2, Energi: årsförbrukning med en profil för villa (med eller utan värmepump och elbil), bostadsrättsförening eller företag, eller egna timvärden ur en fil. Där väljs också elpriser och batteriets styrning, Mot timpris eller Bara solel. Timpriset räknas med 2025 års spotpriser för de svenska elområdena SE1–SE4.

I steg 6, El och batteri, listar designern batterierna med namn och storlek i kWh. Listan bygger på bekräftade kombinationer: går ett batteri inte med den valda växelriktaren byts den mot en i rätt serie när ni väljer batteriet, och ångra tar tillbaka båda. Hela registret nås via Alla batterier.

Varje batteri simuleras i alla storlekar som ryms i växelriktarens batteriingång, timme för timme mot förbrukningen och takets produktion. Storleken på raden ligger vid knäet: den sista innan en extra kWh ger mindre än hälften av vad den första gav. Förslaget är märkt med en prick, Föreslå väljer det, och − och + ändrar storleken på det valda batteriet.

Verkningsgraden räknas som 92 % tur och retur och urladdningsdjupet som 90 %, när databladet inte anger den nyttbara kapaciteten.

Steg 6: batterivalet med batterierna som passar växelriktaren, var och en med namn och föreslagen storlek i kWh.

I olika länder

Sverige: skattereduktion för grön teknik ger 50 % av kostnaden för arbete och material för system för lagring av egenproducerad elenergi, högst 50 000 kronor per person och år för grön teknik sammanlagt. Batteriet ska anslutas till solceller som redan finns eller installeras samtidigt, och avdraget görs på fakturan.

Tyskland: leverans och installation av solpaneler, väsentliga komponenter och batterier som lagrar solelen har 0 % moms (§ 12 Abs. 3 UStG) när anläggningen sitter på eller nära bostäder eller vissa allmännyttiga byggnader. Villkoret anses uppfyllt när anläggningen är högst 30 kWp enligt Marktstammdatenregister.

Spanien: med förenklad kvittning (compensación simplificada, RD 244/2019) värderas överskottet timme för timme, men ersättningen under en faktureringsperiod på högst en månad får inte överstiga värdet av den el som köpts. Överskott utöver det ger ingen ersättning, och det är där ett batteri gör nytta.

Italien: avdraget för renovering (Bonus Casa) är för utgifter 2026 36 %, eller 50 % för den egna huvudbostaden, på högst 96 000 euro per bostad enligt Agenzia delle Entrate. ENEA beskriver bonusen som åtgärder för energibesparing och förnybar energi. Kontrollera i myndigheternas anvisningar att batteriet omfattas och vilka handlingar som krävs.

Källor

  1. Skatteverket, Grön teknik (lagring av egenproducerad elenergi) – kontrollerad 14 november 2026
  2. Umsatzsteuergesetz § 12 Abs. 3 (gesetze-im-internet.de) – kontrollerad 14 november 2026
  3. BOE, Real Decreto 244/2019 om egenförbrukning, artikel 14 – kontrollerad 14 november 2026
  4. Agenzia delle Entrate, Agevolazioni per le ristrutturazioni edilizie – kontrollerad 14 november 2026
  5. ENEA, Bonus Casa – kontrollerad 14 november 2026
  6. PVGIS 5.3 PVcalc, Stockholm, månadsproduktion (35°, söder) – kontrollerad 14 november 2026
  7. PVGIS 5.3 PVcalc, Madrid, månadsproduktion (35°, söder) – kontrollerad 14 november 2026

Frågor och svar

Frågor och svar

Hur stort batteri behöver en villa?

Det avgörs av förbrukningen på kvällen och natten och av solöverskottet, inte av husets storlek. Simulera flera storlekar mot husets timvärden och välj knäet, där nästa kWh börjar ge klart mindre än de första.

Vad är skillnaden mellan egenanvändning och självförsörjning?

Egenanvändning är andelen av solproduktionen som används i huset. Självförsörjning är andelen av husets förbrukning som täcks av solel. Med 9 000 kWh produktion, 15 000 kWh förbrukning och 3 600 kWh använd solel blir egenanvändningen 40 % och självförsörjningen 24 %.

Lönar det sig att ladda batteriet från nätet?

Bara när det dyra priset är högre än det billiga delat med batteriets verkningsgrad. Med 92 % verkningsgrad måste en kWh som köps för 1 krona kunna ersätta el som annars kostar mer än cirka 1,09 kronor, och slitaget på batteriet ska också täckas.

Går vilket batteri som helst att koppla till växelriktaren?

Batteriet ska passa växelriktarens batteriingång i spänning och ström, och tillverkaren ska ha godkänt kombinationen. Antalet moduler begränsas av spänningsfönstret. Kontrollera tillverkarens kompatibilitetslista innan ni offererar.

Hur dimensionerar jag för reservkraft?

Multiplicera de viktiga lasternas effekt med antalet timmar de ska gå, till exempel 1,5 kW i 8 timmar = 12 kWh nyttbart, och lägg till marginal. Växelriktaren ska ha reservkraftsfunktion och installationen byggas för den enligt tillverkarens anvisning.

Läs också

Prova på ett riktigt tak.

Designern öppnas i webbläsaren, utan konto. Sök fram en adress och rita.